Monark 1948 dam modell Standard Lätt

Märke/tillverkare: Monark/ AB Cykelfabriken Monark Varberg.

År: 1948.

Ramnummer: 1545324.

Hjul: 28", 635 mm.

Baknav: Perry.

Skick: Orenoverat originalskick.

Tillbehör/utrustning: Asea strålkastare och dynamo.

Övrigt: Bakgaffeln är stämplad SC 48, vilket betyder att ramen är tillverkad 1948.

Fakta om cykeln:

En färgglad damcykel som verkar ha levt ett förhållandevis lugnt liv presenteras här.

Cykeln inköptes på en auktion sommaren 2013, tyvärr finns det därför ingen information om tidigare ägare. Cykeln kan berätta en del ändå, tack vare sin utseende. Den har aluminiumskärmar och dito fälgar, samt det engelska Perry-navet i bakhjulet.

Initialt gissade jag på att den var från början av 50-talet, kedjeskyddet och lackeringen är av det utförandet som Monark hade vid denna tid. Genom att jämföra ramnummer med en annan samlares cykel som har ett daterat Novo-nav pekade detta på att den var tillverkad före 1950.

Då jag har en Monark-katalog från 1950 konstaterades att en del detaljer på cykeln bekräftar att den är äldre än så. Vid denna tid gjorde Monark ett stort nummer att man hade så kallat flygstål i ramen. Flygstål var en stark men lättare stållegering än den som normalt användes till cykelramar och som användes inom flygindustrin, där av det logiska namnet Flygstål.

1950 har cyklarna, enligt broschyren, en dekal på sadelramröret med texten ”Flygstål”. Det har inte min cykel, det står i stället ”Garanterat svensk fabrikat” på dekalen. Enligt Monarks koncerntidning kom Flygstål-dekalen 1949. Flygståls-dekalen fanns även på en Monark från 1957 jag tidigare ägt, så den användes under många år.

Men sommaren 2014, då jag köpte en Monark damcykel från 1941, upptäckte jag av en slump att bakgaffeln var verkar ha en årtalsstämpel, därför kollade jag detta även på min förmodade 47:a. Den var stämplad "SC 48" där SC sannolikt betyder Svenska Cykelfabriken. Jag har fått mer och mer bevis för min teori om årtalsstämpel genom att jämföra ramnummer, navets årtal (om det finns) samt instämplat bakgaffelnummer på flera olika cyklar tillverkade av Monark. Varför Monark gjorde detta vet jag inte, men det är oerhört glädjande för oss entusiaster som lätt kan datera en Monark-tillverkad cykel.

Motsvarande modell i 1950 års katalog heter ”Standard Lätt”, det innebär att i stället för lackerade skärmar och fälgar har den dito av aluminium. Det fanns även möjlighet att välja modellen ”Extra lätt” med även styre, stöd och pakethållare av aluminium. Man kunde även välja skärmar och fälgar i rostfritt stål. Den starka orangeröda kulören med ljusgult styrhuvud heter 180. 1950 fanns det hela tolv olika färgkombinationer att välja bland, tre av dem var s.k transparenta kulörer, det motsvaras av dagen candy-lack, dvs genomskinlig topplack vanligen lagd på silverbas, vilket skapar speciell djup och lyster.

Ramen är av lite sportigare typ som lämpar sig bättre för landsväg och för personer som är lite tyngre då den höga infästningen av nedre ramröret ger ökad stabilitet. Ramnumret är 1545324. 1941 uppnådde Monark 1000000 tillverkade cyklar, produktionen ökade kraftigt under 1940-talet, vilket förklarar att man tillverkade ytterligare en halv miljon cyklar på bara sju år.

Monark hade en egen speciell styrfjäder vars ena änder är fastskruvad med en klämma i ramen som brukligt är, men den andra änden har en krokformad metallstång som sätts fast i ett bockat rör som är krökt. Denna fjäder saknades på cykeln vid inköpet, men efter bilderna togs har jag hittat en ny sådan som nu pryder sin plats.

Vi som är vana vid Torpedo-navets årtalsdatering kanske blir konfunderade när vi ser Perry-navets märkning som i detta fall är ”36 13”. Detta har inget med årtal att göra, utan står för antalet ekerhål, dvs 36 st och diametern på ekrarna, 13 gauge vilket står för 2,34 mm. Senare modeller lär ha årtalskoder på bromsarmen, men detta vet jag för lite om.

Texten på runtom-pedalernas plåtar är intressant.  Där står ordet ”Monark” i skrivstil, på senare modeller av denna pedal är texten ”Monark” skriven med rak stil och i ett annat typsnitt.

En annan trevlig detalj är att ASEA-lampan som är i gott skick. De fanns i kromat, silverlackerat eller aluminiumutförande.  Det sistnämnda, som jag alltså har, är mycket ömtålig och är väldigt ofta skadad eller bucklad. I detta fall är det nog en av de finaste jag sett, vilket är extra kul. Dynamon fattades, men en ASEA av den modell som kom 1946 ska så småningom få pryda sin plats. Den är passade nog också i aluminium.

Till våren 2014 blev cykeln ordentligt rengjord och upputsad. Dynamo, lås och däck av mer tidsenlig typ har monteras. Min fru har använt den på ett flertal trevliga vår-och sommarutflykter under året. Under sommaren 2015 valde jag att sälja den till en annan entusiast som jag vet kommer ta hand om den väl.