Om mig och mitt cykelintresse

Jag är en 42-årig man som bor tillsammans med min fru Ida, vår son Elias och min frus barn Rasmus, Isac och Max på landet i Norra Skåne.

Min intresse för veterancyklar har jag haft på allvar sen 20-årsåldern. Jag började som så många andra teknikintresserade av min generation med mopeder. Då det under min uppväxt fanns motorintresse i familjen i form av gamla motorcyklar och bilar, blev jag mycket präglad av detta.

Vi bodde inte så långt ifrån en firma som renoverade automatväxellådor till amerikanska bilar, speciellt 50-talsbilarna som kom dit gjorde starkt intryck på mig. Detta bidrog till mitt intresse av gamla fordon och äldre ting.

I yngre tonåren köpte jag mopeder från 50-talet när andra jämnåriga köpte nya Yamaha DT och Honda MT. 

Det hände ibland att jag, samtidigt som jag köpte någon moped, dessutom fick en cykel eller två på köpet när folk rensade ut något gammalt förråd eller liknande. Jag tyckte att de var fina, men oftast sålde jag eller cyklade sönder dem, tyvärr.

Intresset väcktes egentligen inte på allvar förrän ett par år senare då jag fick syn på en välbevarad Monark från 50-talet. Den väckte mitt intresse då skicket, modellen och färgsättningen gjorde att jag tyckte den var väldigt vacker. Denna blev min första veterancykel då jag gjorde en bytesaffär med ägaren. Jag hade denna cykel i ett antal år innan min bror tog över den. Jag hade fått smak på ännu äldre cyklar, vilket gjorde att jag sålde den.

Mitt intresse för mopeder dalade med tiden, jag tyckte priserna blev för höga och dessutom ökade mitt bilintresse. Men tyckte jag det var något speciellt med gamla cyklar, eftersom det på t.ex veteranmarknader var få som brydde sig om dem. Speciellt 30-tals cyklar med sina ornamenterade ramar och skärmmascotar blev mina favoriter, vilket de fortfarande är.

Samlingen har ökat markant de senaste 10 åren, den består idag av ca 70 st cyklar i varierande skick och stor mängd tillhörande delar och relaterade saker såsom lyktor, väskor, sadlar, kedjeskydd, affischer, kataloger med mera. Samlingen förändras ständigt, det är svårt att låta bli att köpa intressanta cyklar, men ibland måste man också sälja någon. Jag har god kontakt med andra likasinnade, då jag är vice ordförande i Cykelhistoriska Föreningen.  

Något som jag brinner för är att försöka ta reda på historiken bakom cykelmärkena och/eller tillverkarna samt att så nära sanningen som möjligt kunna datera gamla cyklar, vilket inte är helt lätt. 

Ju mer jag håller på, desto mer ökar intresset för veterancyklar och jag hoppas att det kommer att fortsätta göra det!